Olika svetsmetoder

Svetsning innebär att man sammanfogar metall. Sammanfogningen sker med eller utan tillsatsmaterial.

Sammanfogningen sker genom en energitillförsel som sker genom lokal uppvärmning till minst grundmaterialets smälttemperatur.

Det finns många olika svetsmetoder, vi tänkte här kort beskriva de vanligaste metoderna.
 

Vad är TIG-svetsning? 

TIG-svetsning står för ”Tungsten Inert Gas” och är en metod med en väldigt koncentrerad ljusbåge. TIG-svetsning innebär att man har en beständig elektrod i volfram eller en volframlegering. Värmen vid svetsningen uppstår vid ”kortslutning” mellan det jordade föremålet man svetsar och den positivt laddade elektroden.

 TIG-svetsen är nu för tiden en ganska liten maskin med stor effekt. Slangpaketet avslutas med ett handtag som håller i en volframelektrod, handtaget kallas TIG-brännare.

Genom att trycke på knappen och hålla elektroden 5-10mm ovanför arbetsstycket tänds ljusbågen. Rent tekniskt är det maskinen som skickar ut en högfrekvent tändström som tack vare gasen kan tändas och bilda en ljusbåge. Saknas högfrekvenständning så tillämpas skraptändning.

Tillsatsmaterial tillför man i fogen med sin lediga hand när smältan är av lämplig storlek. Genom att tillföra tillsatsmaterial sammanfogas godsen och man ”bygger” svets. Välj tillsatsmaterial som är så likt grundmaterialet som möjligt.

 Vid TIG-svetsning förbrukas inte elektroden, utan enbart grundmaterialet och eventuella tillsatser smälter. Elektroden smälter inte, då den kyls ner, ofta av vatten, så att den behåller en temperatur under smältpunkten. För att skydda svetsfogen tillförs en skyddsgas. Ofta ren Argon. TIG-svetsning kan utföras med lik- eller växelström. Värmen uppstår vid ”kortslutning” mellan det jordade föremålet man svetsar

Är TIG- och WIG-svetsning samma sak?

Ja, det är det! WIG står för ”Wolfram Inert Gas” och TIG för ”Tungsten Inert Gas”. Tungsten är en volframhaltig mineral och var tidigare det svenska namnet för grundämnet volfram. Volfram är den metall som har den högsta smältpunkten, därav perfekt att använda till elektroder vid svetsning.

Vad är MIG- och MAG-svetsning? 

MIG-svetsning står för ”Metal Inert Gas” och MAG står för ”Metal Active Gas”. Det är den vanligaste svetsmetoden när det kommer till t.ex. reparationer av bilar och bilplåt. En MIG-, MAG-svets består av en strömkälla och ett matarverk. Strömkälla och matarverk är antingen hopbyggd i en enhet eller separerade från varandra. Från matarverket matas en trådelektrod / rörelektrod fram genom ett slangpaket till en svetspistol. Utöver det har man en gasflaska med skyddsgas.

Skyddsgas och svetselektroder vid MIG- och MAG-svetsning 

För att skydda den bildande svetsfogen tillförs en skyddsgas. Vid MIG-svetsning använder man en inert gas t.ex Argon, ofta en argonmix, det är den typ av svetsning som används vid svetsning i aluminium och rostfria material. Vid MAG-svetsning använder man en aktiv gas som t.ex. argonmix. Det finns olika gaser till olika ändamål.

Vid MIG- och MAG-svetsning används oftast likström, men man kan även använda växelström om grundmaterialet är tunt.

Svetselektroder används och förbrukas under svetsning. Det är när elektroden smälter som metallen från elektroden överförs till svetsfogen. Det sker på två olika sätt.

• Kortbågsvetsning, ljusbågen är kort och metallen överförs i form av stora droppar som kortsluter bågen. Vid kortbågsvetsning används lägre ström och spänning.
• Spraybågsvetsning, där metallen överförs i form av fina droppar som inte kortsluter bågen.

MMA-svetsning också kallad pinnsvetsning

MMA-svetsning brukar också kallas för pinnsvetsning eller MMB-svetsning (Manuell Metallbågssvetsning). MMA betyder Metal Arc Welding och ska vara den mest använda svetsmetoden i världen.
  

Vad särskiljer MMA-svetsning? 

Det är en driftsäker metod då den inte är känslig för väder eller vind och den klarar lättare rostbildning. Till den här svetsen behöver man inte någon gas vilket gör att den är lättare att ta med sig.

Vid svetsning används belagda elektroder också kallade pinnar. De bildar ett skyddande skikt vid svetsningen. Pinnarna är belagda med flussmedel som bildar en tillfällig gas vilket skyddar smältan från den omgivna luften. Efter svetsning bildas ett hårt skal av slagg som behöver avlägsnas.

Pinnen placeras i en elektrodhållare och sedan ställer man in Ampere på maskinen. Det finns många elektroder att välja mellan. Vår mest sålda är allroundelektroden ESAB OK 48.00 för svarta material.

Gassvetsning 

Gassvets påminner om TIG-svetsning men är en äldre variant där man använder sig av en brinnande låga av gas och ingen el. Vid gassvetsning håller man munstycket i ena handen och svetstråd/tillsatsmaterial i andra. En vanlig gas att använda är Acetylen och för att tillsätta syre till lågan har använder man Oxygen / Syre. Så man har två gastuber till en gassvets. Samma gaser används också vid hårdlödning och vid lödning använder man lod som innehåller flussmedel.

Vid gassvetsning upphettas fogen till smältpunkten med en låga och metall tillförs smältan och fogen fylls. Gas används främst vid skärbränning och lödning.